Jungiansk psykoanalys och analytisk psykologi

Jungiansk psykoanalys är ett fördjupande sätt att arbeta med människans inre liv, relationer och återkommande psykologiska mönster. Utgångspunkten är att det som påverkar oss inte alltid är fullt tillgängligt för det medvetna tänkandet.

Erfarenheter, konflikter, känslor, bilder och relationella mönster kan fortsätta att verka även när vi ännu inte har ord för dem.

Den analytiska processen skapar utrymme för att undersöka både det som är svårt i nuet och de djupare sammanhang som kan ligga bakom.

Samtalet kan röra konkreta livssituationer, relationer, kriser och symtom, men också drömmar, symboler, fantasier, kreativitet, mening och frågor om identitet och riktning.

Analytisk psykologi förknippas med den schweiziske psykiatern C.G. Jung. I kliniskt arbete är teorin dock inte ett mål i sig.

Den används som en grund för att lyssna efter samband, förstå återkommande mönster och ge plats åt sådant i människans erfarenhet som lätt går förlorat om fokus enbart ligger på det omedelbart synliga.

Jungiansk psykoanalys, ofta kallad jungiansk analys, är en djupgående analytisk behandlingsform med rötter i psykoanalytiskt och psykodynamiskt tänkande.

Arbetet bygger på regelbundna samtal och en terapeutisk relation där både medvetna erfarenheter och omedvetna processer kan utforskas över tid.

En central tanke är att människans psykiska liv rymmer mer än det hon för stunden vet om sig själv.

Det omedvetna kan visa sig genom exempelvis drömmar, spontana bilder, starka känsloreaktioner, återkommande relationella situationer, kroppsligt upplevda affekter och teman som tycks återkomma i olika skeden av livet.

Analysen söker inte en enda förklaring. I stället utvecklas förståelsen gradvis genom att olika erfarenheter sätts i relation till varandra.

Det kan ge möjlighet att se både hur tidigare erfarenheter fortfarande påverkar nuet och vilka nya psykologiska möjligheter som håller på att ta form.

C.G. Jung utvecklade analytisk psykologi ur den tidiga psykoanalytiska traditionen. Han delade uppfattningen att omedvetna processer har stor betydelse, men utvecklade en bredare modell för hur människans inre liv, symbolskapande och personlighetsutveckling kan förstås.

I den jungianska traditionen betraktas psyket som dynamiskt. Människan påverkas av sin historia, och samtidigt riktar sig utvecklingen framåt.

Analysen kan därför också uppmärksamma det som ännu inte har fått tillräckligt utrymme i livet: sidor av personligheten, behov, värden, kreativitet eller riktningar som behöver integreras.

Begrepp som persona, skugga, komplex, arketyper och individuation hör till den analytiska psykologins teoribildning. I terapin används de med urskiljning. De ska bidra till förståelse, inte placera en människa i ett färdigt system.

Ett komplex kan förenklat beskrivas som ett känslomässigt laddat nätverk av erfarenheter, minnen, föreställningar och reaktionsmönster. När ett sådant område aktiveras kan en reaktion bli starkare eller mer automatisk än situationen först verkar motivera.

Det kan märkas i nära relationer, i arbetslivet eller i återkommande inre konflikter. En person kan exempelvis gång på gång känna sig avvisad, överansvarig, osynlig, kontrollerad eller rädd för att förlora kontakt.

Analytiskt arbete undersöker hur mönstret uppstår, vad som aktiverar det och vilken betydelse det har fått.

När ett mönster blir mer medvetet kan det också bli möjligt att förhålla sig friare till det.

Målet är inte att eliminera alla konflikter, utan att utveckla större psykologisk rörlighet och en mer nyanserad relation till det egna inre livet.

Drömmar har en särskild plats inom analytisk psykologi. De kan ge tillgång till känslor, konflikter och perspektiv som ännu inte är tydligt formulerade i det vakna livet.

Drömarbete innebär inte att en symbol automatiskt har samma betydelse för alla. En bild behöver förstås i relation till den person som drömt den, till den aktuella livssituationen och till de associationer som väcks.

Ibland kan även kulturella, mytologiska eller arketypiska motiv bidra med ett vidare perspektiv.

På samma sätt kan spontana inre bilder, fantasier, konstnärliga uttryck och andra symboliska processer bli material för reflektion när de är meningsfulla för den som går i analys.

Individuation är ett centralt begrepp i Jungs psykologi. Det beskriver en utvecklingsprocess där människan gradvis kan bli mer medveten om olika delar av sin personlighet och leva med större inre sammanhang.

En mer utvecklad relation till det egna inre livet påverkar också relationen till andra: hur man möter andra människor, sätter gränser, tar ansvar och gör val.

I vissa livsfaser blir frågor om mening och identitet särskilt tydliga.

Det kan ske i samband med separation, förlust, yrkesmässig förändring, föräldraskap, åldrande eller en känsla av att ett tidigare sätt att leva inte längre motsvarar den man håller på att bli.

Jungiansk analys hör hemma i den bredare psykodynamiska och psykoanalytiska traditionen. Gemensamt är intresset för omedvetna processer, relationella mönster, tidigare erfarenheters betydelse och det som utvecklas i den terapeutiska relationen.

Den jungianska utbildningen omfattar även de allmänt relevanta psykodynamiska teorierna och behandlingsansatserna. Därför har jag i Tyskland också erhållit behörighet för djuppsykologiskt grundad psykoterapi (tiefenpsychologisch fundierte Psychotherapie) och arbetar även djuppsykologiskt.

Den jungianska traditionen lägger dessutom särskild vikt vid symboliskt material, drömmar, mening, personlighetsutveckling och den rörelse Jung beskrev som individuation.

Vilken benämning som är mest relevant beror på sammanhang, utbildning, arbetsform och vad den som söker terapi behöver. På webbplatsen används därför både jungiansk psykoanalys, analytisk psykologi och psykodynamisk terapi där begreppen faktiskt beskriver innehållet.

Ett analytiskt arbete kan vara relevant när en person vill förstå återkommande mönster på djupet, när samma konflikter återkommer trots tidigare försök till förändring eller när en livskris väcker frågor som inte enbart handlar om att minska ett enskilt symtom.

Det kan också vara en väg för den som vill undersöka relationer, identitet, självkänsla, kreativitet, drömmar eller existentiella frågor. För vissa börjar processen i en tydlig psykisk belastning; för andra i en önskan om fördjupad självkännedom.

Analys passar inte automatiskt alla eller alla situationer. Behov, stabilitet, mål, praktiska förutsättningar och eventuell annan vård behöver vägas in individuellt.

Analysen rör både livet utanför terapirummet och det som händer i relationen mellan klient och analytiker. Den relationen kan ge viktig information om förväntningar, försvar, närhet, tillit och återkommande sätt att relatera.

Överföring och motöverföring är etablerade psykodynamiska begrepp för hur tidigare relationella erfarenheter och känslomässiga mönster kan bli levande i den terapeutiska relationen. De behöver hanteras med professionell omsorg och tydliga gränser.

En hållbar analytisk process bygger därför på kontinuitet, konfidentialitet, respekt för klientens autonomi och en tydlig professionell ram.

Fördjupande analytiskt arbete utvecklas över tid. Hur ofta samtalen sker och hur lång processen blir kan variera beroende på syfte, arbetsform och individuella förutsättningar.

Det är därför mer meningsfullt att tala om en gemensamt överenskommen ram än om en på förhand bestämd tidslinje. Fokus och arbetssätt kan följas upp under processens gång.

Praktiska frågor om upplägg, tillgänglighet och avgifter klargörs före eller i samband med den första kontakten.

Den jungianska traditionen är både en klinisk praktik och ett internationellt kunskapsfält. För den som utbildar sig inom analytisk psykologi kan den egna analysen och kvalificerad handledning vara centrala delar av den professionella utvecklingen.

Jag erbjuder även arbete riktat till utbildningskandidater och yrkesverksamma. Det presenteras på separata facksidor om utbildningsanalys och handledning, där målgrupp och ram beskrivs tydligare.

Jag är legitimerad psykoterapeut och har genomgått min analytiska utbildning vid C. G. Jung-institutet i Küsnacht/Zürich.

Utbildningen pågick under cirka sju år och omfattade långvarig egen analys, kontinuerlig handledning och bred klinisk erfarenhet inom både öppen och sluten vård.

Därefter arbetade jag i mer än tio år i egen praktik i Zürich och i femton år i Kiel.

I dag har jag min mottagning i Stockholm. Den fullständiga redovisningen av min utbildning och mina professionella roller finns i mitt CV.

Om du överväger jungiansk psykoanalys eller ett mer fördjupat analytiskt arbete kan den första kontakten användas för att beskriva vad du söker och få praktisk information om möjliga nästa steg.

Aktuella priser och kontaktformulär finns längst ner på varje sida.