Självskattning – en första orientering kring relationer, mående och terapi

Ibland vet man att något behöver uppmärksamhet långt innan man vet vad man ska kalla det. Samma konflikter återkommer i relationen. Oron tar allt mer plats.

Energin har förändrats, närhet känns annorlunda eller det är svårt att avgöra om det som pågår är en tillfällig belastning eller något som skulle vara hjälpsamt att prata om professionellt.

De korta självskattningarna på den här sidan är skapade för just den situationen. De ger en första struktur för reflektion och hjälper dig att se vilka områden som verkar vara mest betydelsefulla just nu.

Det här är inte diagnostiska test. Ett antal svar kan inte avgöra vem du är, ställa en psykiatrisk diagnos eller ersätta en professionell bedömning.

Syftet är orientering: att göra det lättare att förstå vad du upplever och vilket nästa steg som kan vara relevant.

Du kan använda sidan som individ eller tillsammans med en partner. Efter varje område får du vägledning till relevant information på webbplatsen och möjlighet att gå vidare till kontakt om du vill diskutera situationen mer personligt.

På webbplatsen finns tre interaktiva självskattningar: för individuell psykoterapi, för par samt om sexualitet och intimitet. Avsnitten nedan visar vad var och en handlar om.

Varje del består av ett begränsat antal frågor eller påståenden. Du svarar utifrån hur situationen faktiskt har varit den senaste tiden, snarare än hur du tycker att den borde vara.

Återkopplingen efter självskattningen är beskrivande och nyanserad.

Den kan exempelvis visa att flera svar pekar mot relationsbelastning, återkommande oro eller minskad tillgång till lust och närhet – utan att ställa en diagnos eller presentera resultatet som en medicinsk sanning.

En viktig funktion är att hjälpa dig formulera nästa fråga. Behöver relationen mer uppmärksamhet? Har oro börjat begränsa vardagen?

Finns en längre period av nedstämdhet som bör bedömas närmare? Handlar en sexuell svårighet främst om lust, kommunikation, kropp, relation eller flera saker samtidigt?

En parrelation kan vara stabil på vissa områden och samtidigt belastad på andra.

Därför bedömer orienteringen för par inte om relationen är bra eller dålig. Den hjälper er båda att se vilka mönster som tar mest plats.

Frågorna kan beröra kontakt, kommunikation, återkommande konflikter, förmågan att reparera efter ett gräl, tillit, känslan av att bli förstådd, närhet, sexualitet, vardagsbelastning och möjligheten att uttrycka behov.

Det kan vara värdefullt att båda svarar var för sig och därefter jämför vad de lagt märke till.

Skillnader i svar är inte i sig ett problem. De kan visa att två personer upplever samma relation från olika positioner.

Återkopplingen leder vidare till parterapi när relationsmönstret står i centrum och till sexualterapi när sexualitet eller intimitet är det tydligaste temat.

• Kan vi tala om svåra saker utan att samtalet snabbt låser sig?
• Känner jag mig oftast lyssnad på och tagen på allvar av min partner?
• Återkommer samma konflikt även när vi båda försöker lösa den?
• Kan vi hitta tillbaka till kontakt efter ett gräl eller en period av avstånd?
• Kan jag uttrycka behov och gränser i relationen?
• Finns det ömhet, nyfikenhet eller andra former av närhet mellan oss?
• Har sexualitet eller fysisk intimitet blivit ett område som skapar avstånd, press eller tystnad?
• Finns det något viktigt i relationen som vi länge undvikit att tala om?

Oro är en del av människans normala förmåga att förutse risk och förbereda sig. Den kan samtidigt bli så återkommande eller intensiv att den börjar styra val, sömn, koncentration, relationer eller vardagsliv.

Den här självskattningen hjälper dig att uppmärksamma hur mycket oron påverkar ditt liv, utan att söka en diagnos.

Frågorna kan handla om kroppslig anspänning, återkommande katastroftankar, undvikande, behov av kontroll, rädsla i sociala situationer eller situationer som blivit allt svårare att närma sig.

Olika former av rädsla och ångest kan se mycket olika ut. Därför är det viktigare att orienteringen fångar hur livet påverkas än att den försöker sätta en etikett på upplevelsen.

• Har oro varit svår att släppa även när jag försöker rikta uppmärksamheten mot något annat?
• Undviker jag situationer därför att jag är rädd för hur jag kommer att känna eller reagera?
• Är kroppen ofta spänd, på vakt eller svår att varva ned?
• Tar förberedelser, kontroll eller grubblande mycket tid?
• Har min rörelsefrihet eller vardag blivit mindre på grund av rädsla eller oro?
• Behöver jag ofta försäkran från andra för att känna mig lugn?

Alla människor har perioder av sorg, trötthet eller minskad energi. En första orientering kring nedstämdhet behöver därför ta hänsyn till både varaktighet och hur mycket vardagen har förändrats.

Frågorna kan beröra energi, intresse, glädje, initiativförmåga, koncentration, sömn, social kontakt och upplevelsen av framtiden. De hjälper dig att se om flera delar av livet har förändrats samtidigt och om en professionell bedömning kan vara relevant.

Den här delen är medvetet inget depressionstest. Depression är en klinisk bedömning som kräver mer information än en webbaserad självskattning kan ge.

• Har sådant som vanligtvis engagerar mig känts mindre meningsfullt eller intressant?
• Har min energi eller initiativförmåga förändrats tydligt?
• Har jag dragit mig undan människor eller aktiviteter som brukar vara viktiga för mig?
• Har sömn, koncentration eller vardagsrutiner förändrats under en längre period?
• Är det svårare än vanligt att föreställa mig att situationen kan förändras?

Sexualitet är ett område där många människor snabbt börjar värdera sig själva. Den här orienteringen bjuder i stället in till nyfikenhet på sammanhanget.

Frågorna kan beröra lust, skillnader i lust mellan partners, kroppslig närvaro, trygghet, initiativ, gränser, kommunikation, smärta eller obehag, identitet och hur relationen i övrigt påverkar sexualiteten.

Resultatet bedömer inte en sexuell funktion som normal eller onormal. Det hjälper dig att skilja mellan olika möjliga teman och leder vid behov vidare till den mer omfattande sidan om sexualterapi.

• Har min sexuella lust förändrats på ett sätt som väcker frågor hos mig?
• Kan jag känna efter vad jag själv vill i en intim situation?
• Kan jag uttrycka ett ja, ett nej eller ett kanske utan stark oro för den andres reaktion?
• Har fysisk närhet blivit förknippad med förväntningar eller press?
• Har jag och min partner svårt att tala öppet om sexualitet?
• Finns kroppsliga besvär, smärta eller andra medicinska frågor som också behöver bedömas?
• Finns frågor kring sexuell orientering, kön, identitet eller tillhörighet som jag vill utforska i ett tryggt professionellt sammanhang?

Det är inte alltid självklart om man ska söka individuell psykoterapi, parterapi eller sexualterapi. En del frågor ligger dessutom i gränslandet mellan flera områden.

Om den huvudsakliga belastningen finns i relationens samspel – konflikter, kommunikation, tillit eller återkommande mönster mellan två personer – är parterapi ofta den tydligaste ingången.

Om frågan framför allt gäller den egna livssituationen, återkommande känslomässiga mönster, oro, nedstämdhet, relationen till sig själv eller en önskan om djupare förståelse kan individuell psykoterapi vara mer relevant.

Om sexualitet, lust, intimitet, kropp, sexuella gränser eller sexuell kommunikation står i centrum kan sexualterapi vara en naturlig utgångspunkt. I vissa processer förändras fokus över tid.

På webbplatsen finns också separata förberedande frågeformulär inför terapi. De fyller en annan funktion än självskattningarna på den här sidan.

Självskattningen är öppen och orienterande. Den kan användas innan du ens har bestämt dig för att ta kontakt.

Ett intake- eller ingångsformulär används däremot som förberedelse inför en konkret terapeutisk kontakt och kan innehålla frågor om bakgrund, aktuell situation och vad du önskar hjälp med.

Ordningen är alltså: först frivillig orientering, sedan – när ett första samtal är bokat – strukturerad förberedelse.

En självskattning kan hjälpa till att sortera tankar, men den kan inte ersätta ett samtal där sammanhang, varaktighet, kroppsliga faktorer, relationer och livssituation kan vägas samman.

Om du upplever tydlig försämring av ditt mående, stora svårigheter att fungera i vardagen eller symtom som kan ha medicinska orsaker är en professionell bedömning viktig.

Vid akuta situationer eller om det finns risk att du skadar dig själv eller någon annan ska du söka akut vård via ordinarie vård- och akutvägar.

Vid akut fara: ring 112. För sjukvårdsrådgivning dygnet runt kan du ringa 1177. Om du har självmordstankar kan du också ringa Mind Självmordslinjen på 90101 eller chatta via mind.se.

Självskattningarna på den här webbplatsen är därför alltid en första orientering. De ersätter varken diagnostik eller akut hjälp.

Om en självskattning hjälper dig att se ett mönster tydligare kan nästa steg vara att läsa mer om det område som berör dig. Du kan också ta med dina reflektioner till ett första samtal.

Du behöver inte ha bestämt exakt vilken terapiform som är rätt innan du tar kontakt.

En del av det första samtalet kan vara att tillsammans förstå vad som står i centrum och vilken form av arbete som verkar mest relevant.

Jag arbetar på svenska, engelska och tyska – på min mottagning i Stockholm och i lämpliga fall online. Aktuella priser och kontaktformulär finns längst ner på varje sida.